Inrett för en skummis

Ännu en ommöblering.
Snart sex år här i soullägenheten, säkert mer än dubbelt så många omgörningar, omgrupperingar. Alla gångerna har det blivit väldigt bra, bättre än innan, och då var det oerhört bra, rätt nära bäst, redan från början. 

Den här gången är det den djupnade insikten om att jag ju bara behöver tänka helt och hållet på mig själv, mina egna behov, när det möbleras.
Det är ju extremt sällan någon kommer och hälsar på mig.

Bra det. Precis så vill jag ha det.
Inte vill en introvert typ som jag ha besök.
En skummis utan konton på sociala medier, med en blogg där det inte ens går att kommentera texterna. En sån omodern som läser tidningar på papper. 

Så istället för helt onödiga sällskapsutrymmen – dit med fler bokhyllor. Låga. En vägg, ett hörn, en halv vägg till. Redan tidigare en hel långvägg fylld med böcker från golvet ända upp i taket.

 Fylla allt med böcker är det minsta av alla problem.
Med två mjuka sköna fåtöljer med fotpall, där innehållet i de nya bokhyllorna finns inom räckhåll, är vardagsrummet nu helt anpassat för ensamma ljuva sysslor som läsning och skriverier. 

Noll sällskaplig soffa. 
Fint det. Gott så.
Bara jag själv bryr mig.