Mindfulnessbloggande

cropped-hoelstad1

Jag menar typ så här, det är så här jag vill att mitt bloggande, ja, skrivande ska vara i fortsättningen.
Det är den här synen på och inställningen till sysslan, värvet, kallet jag har studerat och låtit mig inspireras av.
Och det är den här bilden av det jag får upp när jag blundar.
Skrivandet som meditation, mindfulness.
Inget mer jagande, ingen mer oro.
Inga jämförelser med ovansittande och undertecknad  i övrigt.

5 reaktioner till “Mindfulnessbloggande

  1. Eftersom du och Peter Englund är två av mina favoritbloggare kan det inte bli annat än bra i mina ögon :-)

  2. Jag kämpar också att vara ”närvarande” och komma in i det där ”flödet” , the flow…. som det också pratas om i psykologkretsar… Nå´n gång när man lyckas… allt omkring en försvinner… och man är i sin berättelse eller i sitt bakande eller i dammsugandet… Då är man levande…

    Men det kanske inte är riktigt det du menade… utan det Peter Englund sa om sitt skrivande på just bloggen:

    ”Bloggande däremot präglas av lätthet. För mig är det nämligen en synnerligen ångestfri skrivform: det går att skriva vad som helst, när som helst och hur långt (eller kort) som helst. Och nästan hur som helst.

    Och det tycker jag är svåremotståndligt. I synnerhet då jag ser skrivande som en lockande metod för att utforska världen, och det egna jaget.”

    De här orden skall jag banne mig ”klippa ut” och ha framför näsan när jag skriver i min blogg framöver…. Så bra och träffande…

  3. Halvar.
    Ja, din (och Englunds ) syn på bloggandet.

    (För han skiljer ju rätt så rejält på skrivandet för papperspublicering och bloggande.)

    Är – verkligen – något som är värt att försöka uppnå.

  4. Har precis lagt ihop ”Lagom finns bara i Sverige” av Michael Parkvall. Rekomenderas varmt av de som lite intresserade av språk och massa konstig fakta. Öpnnar nu ”Slakthuset” av Stuart Mc Bride med Thåströms nya i högtalarna. Livet känns helt OK .

Kommentarsfunktionen är stängd.