Man får visst ta med sig en del dit man går
december 1, 2008
Jag tog betäckning i läsfåtöljen, som en desperado waiting for a train, och såg november rossla sin sista slemmiga, vedervärdiga suck därute.
Boxarn låg under fotpallen, en fattig trubadur sjöng i lurarna, jag bläddrade i vad som är en sann kulturgärning.
Tre böcker i en samlad utgåva av Cornelis Vreeswijks livsverk.
Och den om den fattige trubaduren var hämtad från Cornelis cd-box Mäster Cees memoarer.
Min gode vän Foto-Hasse sa en gång på Billys och Amys engelska pub att den lådan och Dylan och Taube är allt man behöver för att leva ett rikt inre liv.
Mot det vet jag inte om man kan komma med mer än marginella invändningar. De där säger sanningar om livet.
Som Cornelis i visan »En fattig trubadur« på fjärde skivan i boxen.
Jag är en gammal trubadur / som duger just till ingenting / jag drager land och rike kring / en underlig figur
Jag sjunger mina visor små / för vem som gitter höra på / min enkla livsfilosofi / har denna melodi:
Du kan ingenting ta med dig dit du går / du behöver inga penningar / när du vid porten står
En man som Cornelis Vreeswijk säger man förstås inte emot. Dock har han ett litet detaljfel just här. Jag har kontrollerat saken med mina kontakter på högsta ort, och Boxarn här under fotpallen bekräftar.
Man får ta med sig hunden in i himlen.
Ävenså hela Dylans låtkatalog.
Samt Coppolas första och andra Gudfadern-filmer.
***
För er spotifyaner som hänger på fejsbok — finns en nystartad grupp för musiknördar där som heter Spotify playlist group. Jag vet en som redan har gått med.
***
En film är på gång om George Best, Manchester United-stjärnan som blev lika omskriven för sina trollkonster på fotbollsplanen som för sitt förhållande till kvinnor och sprit. Han genomgick en levertransplantation 2002 och avled tre år senare. Enligt BBC ska han i filmen spelas av 26-årige Tom Payne, mest känd från tv-serien Waterloo Road.
***
Stor DN-intervju av Malin Ullgren med Klas Östergren.
***
DAGENS LÅTLISTA
Jag mottar era låtlistor och sånger med små glädjeskutt i fåtöljen, inte det minsta förvånad över den ypperliga musiksmak de visar prov på. Visste jag ju, vilken kaliber det är på läsarna av den här bloggen.
Listorna börjar dugga så tätt nu att risk finns för att alla inte hinner med att se dem. Under vinjetten Dagens låtlista kommer därför somligt att lyftas fram här i bloggen och gå i repris. Här har ni första.
Hurtigs mix # 1.
***
»Jag har aldrig i hela mitt liv varit inne på internet.«
- Ingvar Oldsberg bekänner i Expressen att han aldrig befattar sig med datorer.
***
BOKTIPSET
JOYCE CAROL OATES ❘ Dödgrävarens dotter ❘ Albert Bonniers
Delvis byggd på Joyce Carol Oates farmors levnadsöde, vars familj för att undkomma nazismen flydde Europa för New York. Det är en vetskap som höjer det redan skyhöga läsvärdet på den här fängslande romanen om en utsatt kvinnas kamp för överlevnad.
Farmodern var ju den som gav flickan Joyce »Alice i Underlandet«, som gav en skrivmaskin till den tonåriga Joyce och som uppmuntrade henne att skriva.
***
Jag räknar med att var man och kvinna lagt märke till att Borlänges finest och greatest ever finns därute med finfina 4cd-lådan Icon: Jussi Björling.
***
Likt en viss bloggare utnämner deckarexperten Lotta Olsson i DN Åke Edwardsons »Den sista vintern« till den bästa i Erik Winter-serien, i en recension som blir till en lång och insiktsfull essä om hela serien. Tyvärr inte utlagd ännu i nätblaskan.
***
Trösterikt att även Ulf Lundell själv är missnöjd med nya albumet Ohama. Även om det inte kan hjälpas, och bara sägs i en sketen liten blogg, känns det ju aldrig bra när man tvingas skriva beska sanningar om gamla hjältars grejer. När de själva håller med känns det bättre. Liksom.
***
I morgon kommer den bäste av brevbärare med en sån här. Julklapp åt mig själv. Webbläsare i. Så jag kommer nu att röra mig mest i trådlösa jaktmarker. Fejsboka, spotifya, blogga och ha mig.
***
Titta här — där finns det också kvar några finfina och billiga julklappar.
***
Måste måste måste SLUTA RÖKA. Ett paket, tjugo cigg, om dan nu. Tjugo. Och Marlboro igen nu, värstingarna, röda. Hur intelligent är det att sluta snusa och börja röka? Klokt folk gör ju tvärt om.
***
DAGENS LÅT

Desperadoes Waiting for a Train
Guy Clark
Entry Filed under: Uncategorized. Etiketter: Åke Edwardson, Bob Dylan, Coppola, Cornelis Vreeswijk, Dödgrävarens dotter, Erik Winter, George Best, Gudfadern, Guy Clark, Ingvar Oldsberg, Joyce Carlol Oates, Jussi Björling, Klas Östergren, Lennart Persson, Lotta Olsson, Pete Wingfield, Tom Payne, Ulf Lundell.
20 Comments Add your own
Leave a Comment
Some HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed


1.
skatanstankar | december 1, 2008 at 7:32 f m
»Jag har aldrig i hela mitt liv varit inne på internet.«
Han, Ingvar, är inte ensam om detta i min generation. Och tänk vad de missar… Halvars huvudsaker t ex. Med alla tips om musik och litteratur. Alla fina betraktelser om livets ” ups and downs”
Dödgrävarens dotter har jag läst. Fascinerande som alltid hos Oates. Att kunna skriva om så väsensskilda människor och ändå beröra så djupt. Hon skriver om det Stora i tillvaron, det allmängiltiga, livets … ja, livet.
Cornelis allra första LP fick jag i julklapp av Mannen (som inte var Mannen då).
Och … jag påminner mig ofta om att ”du kan ingenting ta med dig dit du går”. Allt finns kvar och förhoppningsvis finns allt kvar länge länge…hos dom man älskar…
2.
mb | december 1, 2008 at 7:54 f m
Vill gärna prova spotify!!
Micke
3.
Micke | december 1, 2008 at 10:41 f m
Vilken folkrörelse Spotify börjar bli! Gråkall december, jag har jobbat och slitit hela helgen… Låter Grycksbos egen Cornelis föra min talan:
http://open.spotify.com/track/17djEjulHFcnV98VkyNlmS
4.
Weman | december 1, 2008 at 10:59 f m
Guy Clark! Yes!
5.
Finn-Roffe | december 1, 2008 at 11:44 f m
Jag vill oxå ha Spotify
MVH Finn-Roffe
6.
Tomtenietzsche | december 1, 2008 at 12:23 e m
”En fattig trubadur” är kanske Cornelius visa men inte hans text. Den gjordes ursprungligen av Edvard Persson – denne kulturgigant!
7.
Tomtenietzsche | december 1, 2008 at 12:24 e m
Texten trot jag är av Alvar Kraft
8.
Pär Å | december 1, 2008 at 1:16 e m
Tjenare Halvar,
Pär Ånell, den gamle DD-medarbetaren vill gärna bli Spotifyed. Allt gott.
9.
Stoffe | december 1, 2008 at 2:12 e m
Jag vill bli Spotified SNÄLLA
10.
Bill-Ove | december 1, 2008 at 2:47 e m
Får man vara med på Spotify?
Bill-Ove
11.
Dorothe | december 1, 2008 at 4:19 e m
Håller alla tummar och tår att SPOTIFY-servern ”pallar trycket” ;-)
12.
Weman | december 1, 2008 at 5:39 e m
Bill-Ove.
Grymt namn.
Hade way back en bekants bekant i Lund som hette Bill-Gert.
Ni är kanske släkt.
13.
Bill-Ove | december 1, 2008 at 7:57 e m
Oj. Jag lyckades med konststycket att trycka på delete-knappen när mailet med Spotify damp ner… Får jag en ny chans, snälla?
14.
Bill-Ove | december 1, 2008 at 8:07 e m
…njaej, det vore nog overkill att ha flera Bill med skruvat dubbelnamn i släkten. Fast jag undrar om min kombination ändå inte hamnar i bakvattnet på den där lundapågens…
15.
halvar | december 1, 2008 at 8:18 e m
Bill-Ove – du får göra en rejäl arkeologisk djupdykning i papperskorgen, där lär den ju finnas kvar om du upptäckte raderingen så snabbt. Det är många som vill ha så jag kan inte dela ut mer än en. Hur gärna jag än vill.
16.
Lennart P | december 1, 2008 at 10:00 e m
En och annan sak kan man säkert välja att ta med sig. Men bluesen blir man aldrig av med, hur gärna man vill:
http://open.spotify.com/user/traviswammack/playlist/7z8tSXRcTOJ05vWVbMzfCb
Men ni får inte lyssna förrän efter tolvslaget…
17.
halvar | december 1, 2008 at 10:06 e m
Tack Lennart – men ‘Round Midnight börjar nog jag lyssna, när jag bloggat klart.
18.
zigge | december 2, 2008 at 3:39 e m
vad festligt, – jag skriver denna kommentar fran din iPod.
19.
KenNet | december 3, 2008 at 11:12 f m
Till Tomtenietzsche
CV har gjort mången annans visa till sin egen. Lyss till 17:e balladen!
Nu till saken:
Du har rätt (fast tvärt om). Pärson skrev texten. Kraft melodin.
Så här står det om trubadurtrudelutten vi alla älskar:
Film: Vart hjärta har sin saga
Sångtitel: En fattig trubadur
Alternativ titel: Du ska ingenting ta med dig dit du går
Kompositör: Alvar Kraft (1948)
Textförfattare: Arne Pärson (1948)
Sångare: Edvard Persson
Det är frågan om den tidens starkaste musikmarknadsföringsmedium – film. Att det hela påstås handla om detta:
”Baron Löwencrona af Löwstaborg är egentligen mer en folklig patriark än en adelsman och han styr sitt gods som en godhjärtad far, väl medveten om att den franska revolutionens idéer … ”
är ju rent fnoskigt, men så var filmerna på den tiden.
Huvusaken var väl att Edvard fick sjunga lite.
Att celluloiden faktiskt också gavs ut i U. S. A. under titeln ‘Each Heart Has It’s Own Story’ är lite mer obegripligt, särskilt då man tittar lite på vad de stora distributörerna släppte det året.
Jag tror inte Cary Grant och gänget kände av konkurrensen från Flickorna Fant (som den förtvivlat förälskade bibliotekarien), Hilda Borgström (f. ö. spelandes spöke), Julia Cæsar, (som som vanligt gör sin truligt buttra husmamsell) och den evigt sjungande Edvard.
20.
KenNet | december 3, 2008 at 11:22 f m
Till Den Ärade Redaktören.
Jag beder hofvsamt om tillbakadragande af föregående textkommentar, enär en viss K. Fant olycksaligen beröfvades sitt Flickornas genitifvum, min publicistiska skyndsamhet förskyllandes.