Jag är hjälplösare än en Neil Young

Vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare bryter jag den bloggtystnad jag hade bestämt mig för att iaktta ända fram till måndag eftermiddag.
Skrivsuget blir för starkt, jag kan inte stå emot, jag är hjälplösare än en Neil Young.
Det kommer stunder när jag undrar varför jag lägger ner så mycket tid och energi på att skriva. Det är funderingar som är slöseri med tankeceller. Jag kommer aldrig att förstå varför jag måste skriva om händelser som andra personer bara upplever.
Kanske är det för att jag inte har så många att prata med. Då kan man, enligt psykologerna, hamna i ett läge då man går omkring och pratar högt för sig själv.
I grund och botten är det vad mitt bloggskrivande handlar om. Det är mest prat för mig själv. Om sådant jag själv tycker om att prata om och läsa om.
Sen tycker jag att tiden när jag sitter och skriver är en bra tid. För mig finns det en djup mening i det, och trots att jag inte förnekar ett bekräftelsebehov så skulle jag nog skriva även om ingen läste vad jag skriver.
Fråga mig inte mer om varför. Jag frågar inte ens mig själv om de djupare meningarna med det.

❒ ❒ ❒

Hur man mår beror inte så mycket på hur man har det, utan på hur man tar det.

❒ ❒ ❒

På tal om att gå upp fem om morgnarna. Man måste utöva en ny aktivitet under tjugoen dagar i sträck för att den ska kristalliseras till en ny vana. Det är så lång tid det tar att upprätta ett nytt neurologiskt mönster.
Det är en vetenskapligt belagd sanning.

❒ ❒ ❒

Man tror att allt är väl ordnat. Så kommer ödet och blandar om korten.

❒ ❒ ❒

En del av mitt sociala utanförskap har att göra med att jag inte följer en enda tv-serie nu när Sopranos har slutat. Jag vill se tv-serier först när de snyggt och prydligt kommer samlade i dvd-boxar.
Det är ingen idé att jag börjar se en tv-serie på annat sätt. Jag lyckas ändå aldrig följa något som går på bestämda tider.
Just den tiden har jag för ofta annat – som känns angelägnare – för mig i läsfåtöljen.

❒ ❒ ❒

Alltid när jag sitter och skriver låter jag Macbooken välja låtar slumpmässigt ur iTunesjukeboxen. Just nu är det »Murder on the dancefloor« med … heter hon Sophie Ellis Bexter? Jag orkar inte kolla.

❒ ❒ ❒

Mina problem har aldrig varit annat än existentiella.

❒ ❒ ❒

Så många som jag respekterar och håller högt har pratat gott om Mando Diaos nya skiva »Never seen the light of day«. Men … jag vet inte, jag säger inget än, jag kanske inte har lyssnat nog många gånger.

❒ ❒ ❒

Det är bättre att hålla käften och låta folk tro att du är dum än att öppna den och undanröja allt tvivel.
Mark Twain

❒ ❒ ❒

Jag har ännu inte fått något nytt fast engagemang som tidningskrönikör inför nästa år. Jag har dock bestämt mig för att se det som något positivt.
Det ger mig mindre pengar, men mer tid att skriva blogg och böcker.

❒ ❒ ❒

Nu är det »Loving her was easier (than anything I’ll ever do)» med Willie Nelson.

❒ ❒ ❒

Det känns som att jag nu har retat tillräckligt många språkpuritaner med den regelvidriga genitivapostrofen i Halvar’s huvudsaker. Ja, det har gått så långt att jag börjar reta mig på den själv.

❒ ❒ ❒

Ni har väl hittat till Mats Wemans blogg här i högerspalten. Styv stilist som skriver i bland annat Café.

❒ ❒ ❒

Läser i Olof Lagercrantz vänbiografi att Gunnar Ekelöf söp så hårt att hans reflexer inte fungerade. Tog inte emot sig med händerna när han föll. Därav hans många ärr i ansiktet.

❒ ❒ ❒

Det är först nu på onsdag, inte förra onsdagen som jag skrev, som nya The Eagles kommer.

❒ ❒ ❒

Nu är det »What a crying shame« med The Mavericks. Före den var det en jag inte kände igen, men före den jag inte kände igen var det »Hold back the night« med The Trammps. Den ska jag ha som dagens låt nästa gång den dyker upp. Undrar om den finns på Youtube. Den har jag gjort en hel del till som det inte går att skriva om i en anständig blogg.

❒ ❒ ❒

Kan man älska en laptop, så är det vad jag gör med min nya Macbook. Fattar inte varför jag har kört med pc i alla år.

❒ ❒ ❒

Snart kommer änglarna att landa.